<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>About Me</title>
	<atom:link href="https://basantamaharjan.com.np/archives/category/about-me/feed" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://basantamaharjan.com.np</link>
	<description>अध्येता एवं लेखक: इतिहास, संस्कृति, पुरातत्त्व, पर्यटन तथा बौद्ध अध्ययन</description>
	<lastBuildDate>Mon, 08 Sep 2025 14:04:58 +0000</lastBuildDate>
	<language>en-US</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>
	<item>
		<title>सेक्समा जे. कृष्णमूर्ति र ओशोका भक्तहरू</title>
		<link>https://basantamaharjan.com.np/archives/2539</link>
					<comments>https://basantamaharjan.com.np/archives/2539#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[admin]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 15 Jul 2025 04:02:38 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Philoshophy]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://basantamaharjan.com.np/?p=2539</guid>

					<description><![CDATA[जे. कृष्णमूर्ति ‘सेक्स’ का बारेमा के धारणा राख्छन् ? अथवा आफ्नो धारणा राखेकै छैनन् ? – ओशो (रजनीश) का भक्तहरू जिज्ञासा राख्दछन् । ओशोले बोलेका कुराहरूबाट उठेको जिज्ञासालाई शान्त पार्न यसरी जानकारी मागिएको भनेर सजिलै अनुमान हुन्छ किनभने एक समय ओशोले आफ्ना चेलाहरूलाई भनेका थिए– &#8220;जे. कृष्णमूर्ति मेरा लागि हुन् र म तिमीहरूका लागि हुँ...]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://basantamaharjan.com.np/archives/2539/feed</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>उपत्यकाका नेवार र पृथ्वीनारायण शाह</title>
		<link>https://basantamaharjan.com.np/archives/2397</link>
					<comments>https://basantamaharjan.com.np/archives/2397#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[admin]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 30 Apr 2025 16:56:17 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Newar Studies]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://basantamaharjan.com.np/?p=2397</guid>

					<description><![CDATA[हरेक वर्ष २७ पुसअघिका केही दिन पृथ्वीनारायण शाहलाई सम्झ्ने र ‘दिव्योपदेश’ को चर्चा गर्ने एक प्रकारको कर्मकाण्ड चल्छ&#160;। आधुनिक नेपालको इतिहासमा राजा पृथ्वीनारायणको महत्वपूर्ण योगदान रहेकोमा दुईमत छैन&#160;। तर, यी राजाको प्रशंसा गर्ने र काम भने यिनकै मर्म विपरीत गर्ने प्रवृत्ति छ&#160;। पृथ्वीनारायणका कुरालाई रचनात्मक रूपमा चिन्तन गर्न सकियो भने अझै पनि कतिपय भूल सुधार्न...]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://basantamaharjan.com.np/archives/2397/feed</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>नेवारी होइन नेवार</title>
		<link>https://basantamaharjan.com.np/archives/2392</link>
					<comments>https://basantamaharjan.com.np/archives/2392#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[admin]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 30 Apr 2025 16:50:33 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Newar Studies]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://basantamaharjan.com.np/?p=2392</guid>

					<description><![CDATA[सम्बन्धित व्यक्ति वा समाजले आफ्नो नाम फेर्न चाह्यो भने बेग्लै कुरा, अरु कसैले त्यसमा तलमाथि पार्नु उचित होइन।&#160; हिजोआज नेपालको एक प्रमुख समुदाय ‘नेवार’ को भाषा, साहित्य, संस्कार–संस्कृति र परम्परा बुझाउन ‘नेवारी’ शब्दको प्रयोग गर्ने चलन चलेको छ। यो चलन कहाँबाट, कसरी र किन चल्यो भन्ने प्रश्न बेग्लै हो, तर सम्बन्धित समुदायलाई भने यो पाच्य...]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://basantamaharjan.com.np/archives/2392/feed</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Truth Is a Pathless Land</title>
		<link>https://basantamaharjan.com.np/archives/2327</link>
					<comments>https://basantamaharjan.com.np/archives/2327#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[admin]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 07 Apr 2025 18:01:38 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Articles]]></category>
		<category><![CDATA[English]]></category>
		<category><![CDATA[Philoshophy]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://basantamaharjan.com.np/?p=2327</guid>

					<description><![CDATA[“Truth Is a Pathless Land” means there is no path to truth. This statement is a negative response to the various so-called paths that claim to lead to truth. ]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://basantamaharjan.com.np/archives/2327/feed</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>इतिहास कसले लेख्ने ?</title>
		<link>https://basantamaharjan.com.np/archives/2269</link>
					<comments>https://basantamaharjan.com.np/archives/2269#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[admin]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 31 Mar 2025 15:36:55 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Articles]]></category>
		<category><![CDATA[History]]></category>
		<category><![CDATA[नेपाली भाषा]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://basantamaharjan.com.np/?p=2269</guid>

					<description><![CDATA[वर्तमान हेरेर इतिहास निर्धारण गर्ने लालसाले त इतिहास अध्ययनलाई राजनीति मात्र बनाउँछ। आफ्नो इतिहासको अध्ययन–लेखन आफैं गर्दा सही तथ्य आउँछ भन्ने आग्रहले आफू वरिपरिको स्रोतमा मात्र सीमित पार्ने खतरा हुन्छ। त्यस्तो अध्ययन–लेखनमा परिपक्वता नआउने पुष्टि मार्टिन चौतारीले आयोजना गरेको मध्यकालीन मीमांसाबाट भयो। मध्यकालीन नेपालको इतिहासमाथि केही अघि गरिएको मीमांसामा मैथिल, तामाङ, लिम्बू, खस साम्राज्य, काठमाडौं...]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://basantamaharjan.com.np/archives/2269/feed</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>सर्वाधिक अभिसप्त राजा पृथ्वीनारायण शाह</title>
		<link>https://basantamaharjan.com.np/archives/2221</link>
					<comments>https://basantamaharjan.com.np/archives/2221#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[admin]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 26 Mar 2025 17:49:48 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Articles]]></category>
		<category><![CDATA[History]]></category>
		<category><![CDATA[नेपाली भाषा]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://basantamaharjan.com.np/?p=2221</guid>

					<description><![CDATA[नेपालको इतिहासमा सर्वाधिक अभिसप्त राजा, पृथ्वीनारायण शाह । प्रशंसकबाट दैवीकरण र प्रत्युत्तरमा दानवीकरण हुनुले पृथ्वीनारायण शाहको सही मूल्याङ्कन हुँदैन । इतिहासको एक चरित्रलाई इतिहासको एक अध्यायको रूपमा बुझ्न नसक्नु दृष्टिदोष हो भने यही दोषले उनी अभिसप्त हुन पुगे । पृथ्वीनारायण शाह नहुँदो हो, नेपाल र नेपाली नै नहुने अभिव्यक्ति इतिहाससम्मत होइन । उनीभन्दा दुई हजार...]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://basantamaharjan.com.np/archives/2221/feed</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>पुस्तक कभर फोटो</title>
		<link>https://basantamaharjan.com.np/archives/2209</link>
					<comments>https://basantamaharjan.com.np/archives/2209#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[admin]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 25 Mar 2025 03:56:43 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Photography]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://basantamaharjan.com.np/?p=2209</guid>

					<description><![CDATA[]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://basantamaharjan.com.np/archives/2209/feed</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>बुद्धहरू र बौद्ध धर्म–दर्शन</title>
		<link>https://basantamaharjan.com.np/archives/2134</link>
					<comments>https://basantamaharjan.com.np/archives/2134#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[बसन्त महर्जन]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 14 Mar 2025 08:48:57 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Articles]]></category>
		<category><![CDATA[Buddhist Studies]]></category>
		<category><![CDATA[नेपाली भाषा]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://basantamaharjan.com.np/?p=2134</guid>

					<description><![CDATA[केहीअघि लुम्बिनी र कपिलवस्तुमा पुगेको थिएँ, एउटा टेलिभिजन कार्यक्रमका लागि स्थलगत अन्तर्वार्ता दिन। सामान्यतः यी ठाउँ गौतम बुद्ध (इ.पू. ५६३–४८३) सँग सम्बन्धित मानिन्छन्। यी बुद्धबाहेक अन्य दुई क्रकुच्छन्द बुद्ध र कनकमुनि बुद्धसँग पनि सम्बन्धित छन्। तीन बुद्धको जन्म तथा विचरण स्थल भनेर चिनाउनु पनि टेलिभिजन कार्यक्रमको उद्देश्य थियो। त्यस कार्यक्रम प्रसारणपछि ‘कपिलवस्तु अन्य दुई बुद्धसँग...]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://basantamaharjan.com.np/archives/2134/feed</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>‘स्वर्णयुग’को चिरफार</title>
		<link>https://basantamaharjan.com.np/archives/2127</link>
					<comments>https://basantamaharjan.com.np/archives/2127#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[बसन्त महर्जन]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 14 Mar 2025 08:40:17 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Articles]]></category>
		<category><![CDATA[History]]></category>
		<category><![CDATA[नेपाली भाषा]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://basantamaharjan.com.np/?p=2127</guid>

					<description><![CDATA[इतिहासको मूल्यांकन वस्तुगत ढंगले हुनुपर्छ । इतिहासलाई इतिहासको रूपमा नलिएर भावुकता, आत्मगौरव वा आस्थाका आधारमा लिइँदा त्यसमा धेरै कुरा थप्ने तथा लुकाउने काम हुन पुग्छ र परिणामतः इतिहास भने पनि फगतः स्वैरकल्पनाको लोकप्रिय एउटा कथा बन्न पुग्छ । यस्तो अवस्थामा इतिहास अध्ययनका महत्वपूर्ण पाटाहरू छु्ट्ने र गलत व्याख्या हुन पुग्ने खतरा अत्यधिक हुन्छ । यस सन्दर्भमा अनेकौँ लेखरचना...]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://basantamaharjan.com.np/archives/2127/feed</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>लुम्बिनीः ऐतिहासिक तथा पुरातात्विक अध्ययन</title>
		<link>https://basantamaharjan.com.np/archives/2029</link>
					<comments>https://basantamaharjan.com.np/archives/2029#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[admin]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 13 Mar 2025 10:14:44 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Archaeology]]></category>
		<category><![CDATA[Print]]></category>
		<category><![CDATA[Review]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://basantamaharjan.com.np/?p=2029</guid>

					<description><![CDATA[विश्व सम्पदाका रूपमा सूचीकृत लुम्बिनीबारे विभिन्न समयमा विभिन्न अन्वेषकहरूद्वारा अध्ययन तथा उत्खननहरू भएका छन् तर तिनीहरूको लिखित अभिलेखाङ्कन सर्वसाधारणका लागि सुलभ हुन सकेको थिएन । यस पुस्तकबाट सो अभाव धेरै हदसम्म पूर्ति हुने देखिन्छ ।]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://basantamaharjan.com.np/archives/2029/feed</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
